Jag Hanna är en glad tjej på 25 år, bor tillsammans med min älskling Peter som är 28 år i en lägenhet i Pajala. Vi fick vårat första barn Herman den 9 juli 2008. Det var en dag som kom att förändra vårat liv långt fram i fortsättningen.Vi blev inte bara föräldrar utan fick även bekräftat att jag led av en hjärtsjukdom (dilerterad kardiomyopati) som jag haft ett bra tag utan att jag vetat om det. Men så här efteråt förklarar det saker som varför jag varit sjuk väldigt ofta och trött och hängig och inte den bästa kondisen. samt att min graviditet var en väldigt jobbig tid, jag var konstant orolig att något var fel samtidigt som jag kände att allt blev tyngre och tyngre till slut orkade jag knappt gå med den stora magen bara nån meter inte längre, blev andfådd av ingenting och det var jobbigt.

Jag var sängliggande på sjukhus Hermans första två månader så det var Peter och alla andra runt omkring oss som fick ta största ansvaret över Herman. Hur mycket jag ville kunde jag ändå inte det för orken fanns inte. Jag orkade knappt ta hand om mig själv. Den 19 augusti 2008 kom mitt nya hjärta, ett hjärta som passade perfekt och det är vi såå glada över… vi är så tacksamma att allt gått jätte bra efter min operation och att jag hann få ett nytt hjärta innan allt hann bli ännu värre.

Jag och Peter har varit ett par i snart 4 år, men med tanke på allt som vi varit med om så känns det som en livstid. Vi träffades hösten 2005 på römppä i Pajala genom min vän Lisa. Jag bodde då i Luleå med min kompis Lisa och eftersom hon var från Pajala så följde jag med henne upp under römppä som den singeln man var och det lönade sig :)  

Den 18 juli 2009 ska vi gifta oss, min pappa ska viga oss, vi ska ha ett härligt ”hemma” bröllop på min mammas och pappas gård men en massa släkt och vänner och det ser vi verkligen fram emot. Så vi har bröllopsplaner framför oss, en Herman att ta hand om och jag har kontroller att gå på och kolla så att allt fortfarande är bra med mig men det känner jag mig bara trygg med.

Vi har det bra nu och bättre lär det bli och vi ser fram emot nya erfarenheter och händelser i vårat liv tillsammans.